ITF translations available: English, Deutsch, Español, Français, Svenska

Google free translation: Italiano, Norske, Português, Türk, 中国的, 한국의, Bahasa Melayu, ภาษาไทย, हिंदी, اردو, தமிழ், Kiswahili, Русский, العربية

Railway Workers’ Trade Union of Croatia (RWTUC), Kroatien

Kroatiska järnvägarna (Hrvatske Zeljeznice HŽ) har genomgått flera organisatoriska förändringar sedan 1990, när man hade 40 910 personer anställda. Nya ramar för kroatiska järnvägarnas omstrukturering baserade på kommersiella förutsättningar fastställdes 1995, efter Världsbankens involvering. Den kanadensiska konsultfirman Canac International utsågs att genomföra studien för omstruktureringen av HŽ.

En annan konsult – Railplan – ansvarade för projektet att modernisera och omstrukturera järnvägarna, följd av McKinsey & Company. En ny fas för att omorganisera HŽ är för närvarande på gång och McKinsey & Company har återigen valts som konsultföretag.

Fackförbunden hade en annan mening beträffande några av de föreslagna lösningarna som krävde en minskning av antalet anställda utan att införa ny teknik, såväl som beträffande den betydande avregleringen av järnvägarna. Samtidigt accepterade arbetsgivarna inte vissa delar av studien som gällde ledning och omorganisering av affärsverksamheten. Även om konsultföretagen tog fram sina utredningar, så genomförde transportministeriet och den kroatiska järnvägsstyrelsen omstruktureringsprocessen baserat på sina egna strategier.

År 2000 antog det kroatiska parlamentet strategin beträffande omstrukturering och modernisering av de kroatiska järnvägarna och fackförbunden var framgångsrika i sitt lobbyarbete för ett socialt program inom den strategin. Minskningen av antalet anställda löstes med frivillig avgång genom det köpta tilläggspensionssystemet och stimulerande pensionsersättningar (kompensation för att anställda går i tidig pension). Den genomsnittliga pensionsersättningen inom HŽ sträckte sig från €20 000 till €25 000, vilket ligger väl över genomsnittliga pensionsersättningar för andra kroatiska företag. Finansieringen av pensionsersättningarna täcktes gemensamt med lån från Världsbanken och statsbudgeten.

2003 avskildes det som inte utgjorde kärnverksamhet från HŽ. Sexton dotterbolag med 6 030 anställda skapades, alla helägda av HŽ. Kroatien förband sig, genom lånet Programmatic Adjustment Loan 1 (PAL1) hos Världsbanken, att privatisera dessa bolag.

Enligt det nya programmet PAL2, undertecknat av regeringen med Världsbanken 2005, delades de kroatiska järnvägarna (HŽ) upp i fem fristående företag:

• HŽ Holding d.o.o. (Kroatiska järnvägarnas holdingbolag för affärsverksamheten)
• HŽ Cargo d.o.o. (HŽ aktiebolag för godstrafik)
• HŽ Putnički Prijevoz d.o.o. (HŽ aktiebolag för passagerartrafik)
• HŽ Vuča Vlakova d.o.o. (HŽ aktiebolag för dragfordon för järnvägen)
• HŽ Infrastruktura d.o.o. (HŽ infrastrukturaktiebolag för att förvalta, underhålla och bygga infrastruktur för järnvägen)

Men förbundet lobbade för starkare ägande och ett år senare överförde fyra bolag del av sitt ägande till HŽ Holding. Vi är emellertid fortfarande inne i en övergångsperiod, då HŽ Godstrafik och HŽ Passagerartrafik förväntas privatiseras. Antalet järnvägsanställda som arbetar för HŽ Holding och de fyra järnvägsserviceföretagen har dramatiskt sjunkit från 26 398 år 1998 till 13 411 år 2008.

Privatisering av de 16 beroende serviceföretagen ägda av företagen i holdingbolaget skulle ha slutförts fram till 2007. I oktober 2007 var emellertid bara två av dem (ŽPD – järnvägsdesign och RVR – polis, brandkår och grönområden) privatiserade. Ytterligare fyra företag var ute på marknaden, och ett av dem (PZZ Engineering – fastighetsförvaltning och underhåll av järnvägsanläggningar) förklarades konkursmässigt i januari 2008, efter att dess 80 anställda hade överförts till moderbolaget.

Det fanns inga intresserade köpare av ŽU (turistservice), då det begärda rabatterade priset ansågs för högt, eller av PROREG (tillverkning och reparation av utrustning för järnvägsräls) och Järnvägsbyggande (infrastruktur och underhåll), både ute på marknaden till sitt nominella pris. Anbudsförfarandet måste upprepas efter att frågan om offentlig egendom hade lösts av det kroatiska parlamentet. Potentiellt investeringsintresse har rapporterats för tre företag som sörjer för service av tågvagnar (Čakovec, Slavonski Brod och Bjelovar), alla ägda av HŽ Holding och klara för privatisering i juni 2008.

Huvudproblemet under omstrukturerings- och privatiseringsprocessen för vissa delar av HŽ var att varken den kroatiska regeringen eller departementet hade en klar strategi för järnvägens framtid. Inför uppdelningen av HŽ skedde ingen preliminär inventering av offentlig egendom, av fastigheter som hörde till järnvägarna eller järnvägstillgångar, samtidigt som tidsgränserna för att genomföra alla projekten var alltför snäva.

Vidare krävde Världsbanken försäljning av serviceföretagen genom offentlig upphandling, utan någon rabatt för de anställda. Socialklausuler förkastades, stimulerande pensionsersättningar motarbetades såväl som andelen av dotterbolagens kapital som innehades av arbetstagarna före privatiseringen.

Splittrade fackförbund var en försvårande omständighet. Anställda från HŽ-företag företräddes i kollektivförhandlingar av sex representativa fackförbund, även om det finns några andra små fackförbund utan representanter. Railway Workers' Trade Union of Croatia (RWTUC) organiserar det största antalet järnvägsarbetare i HŽ-företagen.

RWTUC och fackförbundspartners lyckads uppnå sociala klausuler vilka bör tillämpas i privatiseringsprocessen:

• Arbetstagare i de nyligen privatiserade företagen kan inte göras arbetslösa av affärsrelaterade skäl under åtminstone tre år från datumet för försäljning.
• Nuvarande kollektivavtal som reglerar relationer mellan parterna för anställda ska tillämpas i privatiserade företag tills nya kollektivavtal förhandlats fram med de nya ägarna.
• Reseförmåner vid järnvägen ska garanteras de anställda av den nya ägaren.
• De nya ägarna måste utse representant för de anställda i företagets styrelse:
• HŽ och dess lagenliga efterträdare ska sluta kommersiella kontrakt med sina privatiserade dotterbolag för minst tre år.
• Under privatiseringsprocessen ska HŽ:s dotterbolag tillämpa förfarandet att samråda med fackförbunden om viktiga åtgärder och dokument beträffande privatiseringsprocessen.

RWTUC har vetorätt vid företagets försäljning om socialklausulerna inte tillämpas i upphandlings- eller anbudsprocessen.

Den 2 oktober 2007 initierade RWTUC bildandet av Järnvägsfonden. Avtalet om lagenligt skydd för järnvägsanställda undertecknades och nya kriterier fastställdes för att bedöma antalet anställda som kan bli friställda på grund av tekniska skäl. Ingen HŽ-arbetare kan förklaras friställd om inte tidigare överenskomna kriterier (såsom tjänstgöringstid, social status) är uppfyllda. Det föreligger en ny modell för att hantera friställda tjänstemän och arbetare från en potentiell övertalighetslista, vilka erbjuds möjligheten att acceptera den stimulerande pensionsersättningen eller att överföra den till Järnvägsfonden.

Anställda som väljer Järnvägsfonden omfattas under tre år efter att de förlorat sina jobb. Under dessa tre år får de betalt enligt sitt anställningsavtal, upp till maximalt €835 per månad, och har också rätt till ersättning, Julbonus och presenter till sina barn. De har också möjlighet att omskola sig. Arbetstagare i Järnvägsfonden måste kontakta fonden en gång per månad och måste acceptera ett nytt jobb om så erbjuds i enlighet med sina yrkeskvalifikationer.

Personalchefen från HŽ Holding och Organisationsfondens rådgivande nämnd omfattande fackförbundens företrädare har uppdraget att förvalta Järnvägsfonden. Ordföranden i Järnvägsfondens råd är en företrädare för RWTUC. Fonden fungerar som en inre fondbörs för tjänstemän och arbetare, som har prioritet för anställning enligt HŽ Holding-bolagens behov. Utan godkännande från Organisationsfondens rådgivande nämnd har inget av de fem järnvägsföretagen rätt att anställa folk. Järnvägsfondens verksamhet finansieras från statsbudgeten.

 

Detta är den redigerade versionen av dokumentet om den Kroatiska järnvägens omstrukturering inlämnat av  Katarina Mindum, internationell sekreterare – Railway Workers' Trade Union of Croatia.